(inkl. exploatering) [länk till allmän sida om G&S]
Historiskt har ålgräs haft direkt socioekonomisk betydelse för lokala kustsamhällen där bladmassor samlats in på hösten som foder åt boskap och gödning för åkrar. I torkat skick, då bladen är lätta och mjuka, har den använts som inpacknings- och stoppningsmaterial för väggfyllning och taktäckning m.m. I Skåne användes ålgräs också till låga vallar, sk "tångdiken". Idag har sjögräsängar socioekonomisk betydelse främst för sina indirekta tjänster för kustmiljö och fiske:
1. Minskar stranderosion.
Sjögräsängars bladmassa minskar vågenergin och rotsystemet binder och stabiliserar sedimentet, vilket skyddar grunda kustområden från erosion.
2. Höjer vattenkvaliteten.
Sjögräsängar fungerar som sedimentfällor som avlägsnar organiska föroreningar ur vattnet och ger klarare vatten. Sjögräs och påväxtalger tar också upp närsalter och koldioxid ur vattnet, vilka till stor del binds i sedimentet, varför sjögräsängar minskar övergödningen och växthuseffekten. Det ekonomiska värdet av detta närsaltsupptag av världens sjögräs/alg ekosystem har uppskattats till 3 800 miljarder dollar per år, vilket motsvarar 15% av det totala värdet av världens ekosystem [4].
3. Ökar produktionen av kommersiella arter.
Ålgräsängar utgör en viktig uppväxt- och födomiljö för flera kommersiella fiskar, bl.a. torsk, vitling, ål, havsöring och abborre.
4. Bidrar till biologisk mångfald i kustzonen.
Ålgräsängar har stor artrikedom av både alger och djur. Ålgräsängar har därför stor betydelse för den lokala artrikedomen, framför allt i områden där hårdbottensmiljöer saknas. Sjögräsängar är mycket vackra och spännande dyk- och snorkelmiljöer, och ålgräsängar kan potentiellt bli viktiga områden för turistnäring och friluftsliv.
