• ankare
  • principer för biotoper

    Inom MARBIPP definierar vi en biotop som en naturtyp med förekommande organismer , samt dess fysiska och kemiska egenskaper.  

    Ett begrepp som ibland används på ett liknande sätt (t.ex inom EUs arts- och habitatsdirektiv och Natura 2000-systemet) är habitat.  Inom MARBIPP (liksom i allmänhet inom biologisk facklitteratur) innebär dock ett habitat den miljö (eller de miljöer) som är lämpliga för en viss art att leva i.  En biotop kan alltså utgöra habitat för många arter (t.ex är en ålgräsäng ett habitat för många arter av fiskar och kräftdjur), men samtidigt kan en art behöva många biotoper som habitat (en torsk finns både i ålgräsängar, i fria vattensmassan, och på djupa hård eller mjukbottnar under olika delar av sitt liv)

    De fem biotoper vi har valt att presentera här är inte valda av slump. Fyra av dem (grunda mjukbottnar, sjögräsängar, musselbottnar, tångbältet) är vanliga och förekommer i längs de flesta av Sveriges kuststräckor. De är också allesamman biotoper som man ofta kommer i kontakt med när man t.ex. badar, åker båt, eller fiskar. Allsamman är viktiga också socialt och ekonomiskt. Den femte biotopen, djupa korallbiotoper, är en ovanlig naturtyp som bara förekommer på några enstaka platser i Norra bohuslän. Den representar här det ovanliga, det artrika, det hotade, och det för många okända; egenskaper som mycket naturskydd både på land och i vatten riktar in sig mot. Att vi tagit med de fyra vanliga biotoperna avspeglar vår uppfattning att också det vanliga och vardagliga är skyddsvärt och måste hanteras på ett varsamt och långsiktigt hållbart sätt.

    Flera av biotoperna vi studerat inom MARBIPP innehåller en eller ett par arter som bygger upp eller dominerar biotopen fysiskt, t.ex ögonkorall, ålgräs, blåmusslor, och blåstång.  Inte heller detta är en slump – vi menar att det är intressant ur ett forskningsperspektiv att undersöka sådana biotopbildande arter, men det är också intressant ur naturvårdsperspektiv: vi försöker visa på vikten av att sköta den biotopbildande arten på ett bra sätt för att därigenom också sköta många andra värden hos biotopen.

    MARBIPP-bitoper och NATURA 2000-habitat

    Flera av de biotoper som presentera här kan också finnas i olika NATURA 2000-habitat. Vi nämner dessa under överskriften ”Betydelse: Legala aspekter”  för varje biotop. Här är en tabell som sammanfattar sambanden:

    MarBipp-
    biotop

    Tång-
    bältet

    Sjögräs-
    bottnar

    Mussel-
    bottnar

    Grunda mjuk-
    bottnar

    Djupa korall-
    biotoper

    NATURA 2000-habitat

     

     

     

     

     

    1110 Sublittorala sandbankar

     

    X

    X

    X

     

    1130 Estuarier

    X

    X

    X

    X

     

    1150 Laguner

    X

    X

    X

    X

     

    1160 Stora grunda vikar
    och sund

    X

    X

    X

    X

     

    1170 Rev

    X

     

    X

     

    X

    NATURA 2000-systemet är under utveckling när detta skrivs (juni 2006). Det innebär att skötselråd, typiska arter mm ännu inte är helt fastställda. Mer information om detta (bland annat defintioner, rekommendationer för inventeringar mm) kan man hitta på Naturvårdsverkets hemsida under rubriken ”Natur & naturvård”, samt på länsstyrelsernas hemsidor.

    EUNIS-systemet

    EUNIS är ett system för att klassificera naturtyper som tas fram av Europeiska miljöbyrån EEA. EUNIS en förkortning av European Nature Information System, och kommer att omfatta alla typer av europeiska naturmiljöer både på land, i sötvatten och i havet. Systemet är under utveckling (juni 2006); t.ex så pågår arbetet med att förfina klassificieringarna för miljöer i Östersjön.  En närmare beskrivning av systemet (inklusive olika verktyg för att underlätta det praktiska arbetet med att klassificera områden enligt EUNIS) finns på EUNIS hemsida.

    Sök i MARBIPP