Det finns i dag stora luckor i kunskapen om var kallvattenskoraller finns och därmed ett stort behov av undersökningar i de områden (stora djup, strömförhållanden och typ av bottensubstrat) som potentiellt kan hysa koraller Vidare kan obligatorisk rapportering av uppfiskade koraller av både yrkesfiskare och fritidsfiskare ge information om områden med hittills okända korallförekomster.
Områdesskydd
Levande och döda rev av ögonkorall har av Naturvårdsverket föreslagits få biotopskydd. Detta skydd bör innebära att kända hot såsom fiske med bottenredskap, fritidsfiske, ankring, muddring, tippning och kabelutläggning förbjuds på korallreven. Av största vikt är också att man inrättar en adekvat buffertzon runt reven för att i möjligaste mån undvika olyckshändelser som kan skada reven och för att undvika transport av ämnen och partiklar som kan skada korallerna.
Övervakning
De känsligaste korallbiotoperna i Koster-Väderöområdet skyddades år 2001 från trålningens fysiska påverkan genom införandet av skyddsområden, i den sk. Kosteröverenskommelsen med aktivt deltagande från fiskarena i området. Det finns dock ingen allmän praxis för övervakning av skyddade kallvattenskoraller. Internationellt finns förslag på att fiskeindustrin och fiskeflottor ska följa FAO:s ”Code of Conduct for Responsible Fisheries” samt att införa kraftiga böter och straff för de som inte följer gällande lagar och förordningar rörande skyddet av korallbiotoper. Vidare bör man undersöka möjligheterna att utöka den redan befintliga satellitövervakningen (VMS) av fiskefartyg, ifall denna kan inkludera skyddade korallbiotoper, samt förse ansvariga myndigheter med data.
