MARBIPP

Inom Natura 2000-områden skall man i samband med basinventeringar och uppföljningar undersöka förekomst och utbredning av ”typiska arter”. Dessa typiska arter skall vara arter som är lämpliga indikatorer på naturtypens bevarandestatus. Mycket arbete kommer i framtiden att läggas ner på att undersöka förekomst av dessa typiska arter, vilket innebär att vi förmodligen kommer att få mycket kunskap om deras ekologi, naturliga variation mm. Det gör att de typiska arterna kan komma att bli användbara som indikatorer också utanför Natura 2000-områden. Flera av de arter som vi inom MARBIPP identifierat som strukturella eller funktionella nyckelarter är också föreslagna som typiska arter för Natura 2000-habitat. För Kallvattenskorallernas del är det ett enda Natura 2000-habitat som är relevanta, nr 1170 Rev. Bland de föreslagna typiska arterna för rev finns t.ex. ögonkorall (Lophelia pertusa) med. När detta skrivs (oktober 2006) är dock listorna på typiska arter ännu inte fastlagda, vilket innebär att vi inte kan analysera deras egenskaper som indikatorer.

Indikatorer i vattendirektivet

Naturvårdsverket håller på med att ta fram en handbok för bedömningsgrunder för klassning av ekologisk status enligt vattendirektivet. Klassningen baseras på utveckling av de bedömningsgrunder som Naturvårdsverket tidigare (1999) tagit fram för sjöar och vattendrag, samt för kust och hav. Inom vattendirektivet kallas de grupper av variabler som skall analyseras för att bedöma ekologisk status för ”kvalitetsfaktorer”. De nya biologiska kvalitetsfaktorerna omfattar växtplankton, makrofyter, påväxtalger, makroalger, samt bottenfauna (på mjukbotten) och fisk. Ingen av dessa kvalitetsfaktorer är direkt relevant för undersökningar i biotoper med kallvattenskoraller, men de har förmodligen indirekt betydelse även för status hos kallvattenskoraller. De föreslagna protokollen för kvalitetsfaktorerna håller nu (2006) på att testas och utvärderas. Mer information om detta kan man få från myndigheternas gemensamma hemsida om vattendirektivet (www.vattenportalen.se/ovp_bibliotek_bedomningsgrunder.htm)

Indikatorer i miljömålsarbetet

Miljömålsrådet har på sin webbplats ”Miljömålsportalen” en utförlig presentation av hur man använder sig av indikatorer för att avgöra om man når miljömålen. För de två miljömål som har mest betydelse för havet, miljömål 7: Ingen övergödning och miljömål 10: Hav i balans samt levande kust och skärgård, har man satt upp 11 indikatorer som är väsentliga för marina miljöer. Dessa indikatorer är relevanta för olika steg i DPSIR-modellen:

Indikator	Miljö- kvalitetsmål	Delmål	Ansvarig myndighet **
Lekbiomassa för torsk	Hav i balans samt levande kust och skärgård	Anpassning av uttaget av fisk (2008)	Naturvårdsverket
Oljeutsläpp till havet	Hav i balans samt levande kust och skärgård	Utsläpp från fartyg (2010)	Naturvårdsverket
Begränsat näringsläckage - fånggrödor	Hav i balans samt levande kust och skärgård		Länsstyrelserna i samverkan
Begränsat näringsläckage - skyddszoner	Hav i balans samt levande kust och skärgård		Länsstyrelserna i samverkan
Fiskefartyg	Hav i balans samt levande kust och skärgård		Länsstyrelserna i samverkan
Fosfor i havet	Hav i balans samt levande kust och skärgård		Naturvårdsverket
Kväve i havet	Hav i balans samt levande kust och skärgård		Naturvårdsverket
Strandnära byggande vid havet	Hav i balans samt levande kust och skärgård		Naturvårdsverket
Tillförsel av fosfor till kusten	Ingen Övergödning		Naturvårdsverket
Tillförsel av kväve till kusten	Ingen Övergödning		Naturvårdsverket
Yrkesfiske	Hav i balans samt levande kust och skärgård		Länsstyrelserna i samverkan

** Ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet och/eller uppföljning

För det 16:e miljömålet, Ett rikt växt- och djurliv, har man ännu inte fastlagt några indikatorer.

MARBIPP-indikatorer

Baserat på de arter som inom MARBIPP identifierats som viktiga strukturerade arter och de variabler som är viktiga för kvalitetsklassificering, föreslår vi följande indikatorer (utan någon inbördes rangordning):

Förekomst (areal, täckningsgrad) av den biotopbildande arten;
- Ögonkorall (Lophelia pertusa)
- Risgrynskorall (Primnoa resedaeformis)
- Sjöris (Paramuricea placomus)
- Hornkoraller (Swiftia rosea eller Swiftia pallida)
- Filigranborstmask (Filograna implexa)
Förekomst (grad av överväxning) av svampdjur
Förekomst av död respektive levande korall
Artrikedom
Fiskförekomst
Grad av sedimentation

Indikator 1: Förekomst (areal, täckningsgrad) av den biotopbildande arten

Detta innebär att man kartlägger förekomsten av den biotopbildande arten. Det är en indikator som har fördelen att vara nära kopplad till de direkta målen för eventuella åtgärder: om förekomsten ökar (eller inte minskar, beroende på typen av undersökning) så har förmodligen insatserna varit framgångsrika. Nackdelen är att indikatorn kan vara svår att koppla direkt till en viss påverkansfaktor, eftersom det kan finnas många skäl till att kallvattenskorallerna ökar eller minskar. Vilken som är den biotopbildande arter kan variera från plats till plats.
Det är alltså en indikator som man i de flesta fall vill ha med för att bedöma effekter av ingrepp eller åtgärder, eller för att få en allmän status av landskapsbilden i ett område. Däremot bör man eventuellt kombinera den med någon eller några andra indikatorer om man vill få reda på vad som påverkar biotopen.

Egenskap	Egenskaper hos denna indikator
Lätt (enkel, billig, snabb) att mäta?	Kartläggning med ROVvideo kräver dyr utrustning och är tidsödande. Kräver stor expertkunskap. Måttlig efterbearbetning (GIS/kartor)
Känslig för påverkan?	Integrerat för många typer av påverkan- kan inte avgöra vilken typ.
Svarar mot påverkan på ett förutsägbart sätt?	Beror på vilken typ av påverkan. Vissa samband är klarare (mekanisk påverkan av t.ex. trålning), medan andra är mindre väl fastlagda (sedimentationens eller gifters påverkan på koraller)
Visar på kommande förändring?	Svårt att säga eftersom förändringen kan orsakas av flera påverkansfaktorer.
Visar på ändringar som kan åtgärdas?	Eventuellt, men beror på vilken påverkansfaktor man fokuserar på.
Integrerar - visar något mer än sig själv?	Minskad förekomst får konsekvenser för fisk och andra djur.
Känd respons på naturliga förändringar?	Dåligt känd.
Liten naturlig variation?	Liten variation mellan årstider. Långtidsvariationer okända.
Enkel att kommunicera och förstå?	Ja, lätt att förstå vad det är och dess betydelse. Stora estetiska värden gör det lätt att kommunicera.

Indikator 2: Förekomst (grad) av överväxning av svampdjur

Detta innebär att man kartlägger förekomsten av ett identifierat hot mot korallbitoper. Man har kunnat visa hur vissa arter av svampdjur (främst arten Mycale lingua och vissa arter av släktet Hymedesmia) växer över koraller; konsekvensen för den överväxta delen av korallen är att den dör. I områden med en ökande förekomst av svampdjur kan därför korallernas utbredning i längden missgynnas. Svampdjuren är dock en naturlig företeelse och har ett värde i sig själv som komponenter av den biologiska mångfalden. Observationer tyder på att svampdjur gynnas på bekostnad av koraller på platser där det är stark strömsättning och stor tillförsel av sedimentpartiklar. En förändring av svampdjursförekomsten skulle alltså kunna knytas till ändrade sedimentationsförhållanden, men detta är ännu inte fastställt.

Egenskap	Egenskaper hos denna indikator
Lätt (enkel, billig, snabb) att mäta?	Kartläggning med ROV-video kräver dyr utrustning och är tidsödande. Kräver stor expertkunskap. Måttlig efterbearbetning (GIS/kartor). Stor efterbearbetning om arterna skall identifieras. Kan dock analyseras samtidigt som man kartlägger korallförekomst.
Känslig för påverkan?	Okänt.
Svarar mot påverkan på ett förutsägbart sätt?	Finns tecken på att förekomsten ökar med ökad sedimentation, men förhållandet är osäkert.
Visar på kommande förändring?	Hög/ökad förekomst leder till ökad dödlighet av koraller på platsen.
Visar på ändringar som kan åtgärdas?	Okänt.
Integrerar - visar något mer än sig själv?	Hög/ökad förekomst leder till ökad dödlighet av koraller, och får därmed konsekvenser för biologisk mångfald i biotopen.
Känd respons på naturliga förändringar?	Dåligt känd.
Liten naturlig variation?	Dåligt känt.
Enkel att kommunicera och förstå?	Svårt att kommunicera betydelsen.

Indikator 3: Förekomst (areal, täckningsgrad) av död respektive levande korall

De flesta korallbiotoper (åtminstone av ögonkorall) innehåller både död och levande korall. Även död korall har stor betydelse som habitat för många arter, ibland är t.o.m. artrikedomen högre i miljöer med både död och levande korall än i miljöer med enbart levande korall. Eftersom död korall lättare bryts sönder måste det dock finnas levande korall för att biotopen skall kunna bibehållas. Dessutom minskar artantalet när den döda korallen successivt bryts ner till mindre bitar. Om proportionen död korall på en plats ökar är alltså detta en viktig varningssignal. Typen av död korall kan också i viss mån ge svar på vilken faktor som orsakat att korallen dött: är det mekaniska skador, överväxning av svampdjur, eller någon annan faktor som dödar korallen men lämnar den fysiska strukturen intakt?

Egenskap	Egenskaper hos denna indikator
Lätt (enkel, billig, snabb) att mäta?	Kartläggning med ROV-video kräver dyr utrustning och är tidsödande. Kräver stor expertkunskap. Måttlig efterbearbetning (GIS/kartor)
Känslig för påverkan?	Integrerat för flera typer av påverkan. Mycket känslig för mekanisk påverkan, annars mindre känt.
Svarar mot påverkan på ett förutsägbart sätt?	Beror på vilken typ av påverkan. Vissa samband är klarare (mekanisk påverkan av t.ex. trålning), medan andra är mindre väl fastlagda (sedimentationens eller gifters påverkan på koraller)
Visar på kommande förändring?	Död korall kommer att brytas ned och därmed kommer biotopen att förändras.
Visar på ändringar som kan åtgärdas?	Eventuellt, men beror på vilken påverkansfaktor man fokuserar på.
Integrerar - visar något mer än sig själv?	Minskad förekomst får konsekvenser för fisk och andra djur.
Känd respons på naturliga förändringar?	Dåligt känd.
Liten naturlig variation?	Liten variation mellan årstider. Långtidsvariationer okända.
Enkel att kommunicera och förstå?	Ja, lätt att förstå vad det är och dess betydelse.

Indikator 4: Artrikedom

Artrikedomen hos korallbiotoper är ett av de främsta skälen till att de utpekas som skyddsvärda. Analyser av artrikedom ger också möjlighet att få information om sällsynta eller rödlistade arter. Att använda artrikedom som en indikator ligger alltså mycket nära syftet med åtgärder/skydd. Däremot ger det ingen indikation om orsaken till en eventuell minskning, om det inte kompletteras med andra typer av undersökningar (t.ex. utbredning av biotopen, förekomst av död korall).

Egenskap	Egenskaper hos denna indikator
Lätt (enkel, billig, snabb) att mäta?	Kartläggning med ROV-video kräver dyr utrustning och är tidsödande. Kräver stor expertkunskap, både i insamling och artbestämmande. Tidsödande efterbearbetning.
Känslig för påverkan?	Integrerat för många typer av påverkan - kan inte avgöra vilken typ.
Svarar mot påverkan på ett förutsägbart sätt?	Beror på vilken typ av påverkan. Vissa samband är klarare (mekanisk påverkan av t.ex. trålning), medan andra är mindre väl fastlagda (sedimentationens eller gifters påverkan på koraller)
Visar på kommande förändring?	Svårt att säga eftersom förändringen kan orsakas av flera påverkansfaktorer.
Visar på ändringar som kan åtgärdas?	Eventuellt, men beror på vilken påverkansfaktor man fokuserar på.
Integrerar - visar något mer än sig själv?	Är ett skyddvärde i sig.
Känd respons på naturliga förändringar?	Dåligt känd.
Liten naturlig variation?	Dåligt känd.
Enkel att kommunicera och förstå?	Ja, lätt att förstå vad det är och dess betydelse. Stora estetiska värden gör det lätt att kommunicera.

Indikator 5: Fiskförekomst

Förekomsten av fisk är ofta stor bland kallvattenskoraller, både vad gäller antalet arter och mängden fisk. Det kan både gälla fiskar som finns i många miljöer (t.ex. torsk) och fiskar som främst förekommer i den här biotopen (t.ex. lubb). Analyser av artrikedom och förekomst av fisk ger också möjlighet att få information om sällsynta eller rödlistade arter. Att använda fiskförekomst som en indikator ligger nära syftet med åtgärder/skydd. Däremot ger det inte någon direkt indikation om orsaken till en eventuell minskning, om det inte kompletteras med andra typer av undersökningar (t.ex. utbredning av biotopen, förekomst av död korall, fisketryck och beståndsuppskattningar i andra områden).

Egenskap	Egenskaper hos denna indikator
Lätt (enkel, billig, snabb) att mäta?	Kartläggning med ROV-video kräver dyr utrustning och är tidsödande. Kräver stor expertkunskap, både i insamling och artbestämmande. Tidsödande efterbearbetning.
Känslig för påverkan?	Integrerat för flera typer av påverkan- kan inte ensamt avgöra vilken typ.
Svarar mot påverkan på ett förutsägbart sätt?	Beror på vilken typ av påverkan: uppenbar koppling till fiskbeståndens utveckling totalt.
Visar på kommande förändring?	Svårt att säga eftersom förändringen kan orsakas av flera påverkansfaktorer.
Visar på ändringar som kan åtgärdas?	Eventuellt: förändring i relativ förekomst och storleksfördelning kan eventuellt kopplas till fiskerimönster respektive andra miljöförändringar.
Integrerar - visar något mer än sig själv?	Ja, indikerar förändring i biotopen och eventuellt fiskförekomst generellt.
Känd respons på naturliga förändringar?	Förmodligen, men dåligt känd för förekomst i just den här biotopen. Olika för olika fiskarter.
Liten naturlig variation?	Förmodligen, men dåligt känd för förekomst i just den här biotopen. Olika för olika fiskarter.
Enkel att kommunicera och förstå?	Ja, lätt att förstå vad det är och dess betydelse.

Indikator 6: Grad av sedimentation

Alltför kraftig sedimentation innebär ett hot mot korallbiotoper. Mängden suspenderat material i vattnet eller mängden sediment på korallerna är därför en viktig indikator på hotet. Sedimentationsgraden kan förmodligen orsakas av flera saker, t.ex. ändrade eutrofieringsförhållanden, frekvensen fiske med släpande redskap, nederbördsmönster (landavrinning) m.m. Indikatorn måste alltså kombineras med andra undersökningar för att analysera exakt vad som orsakat förändringen, men kan utgöra en varningsindikator.

Egenskap	Egenskaper hos denna indikator
Lätt (enkel, billig, snabb) att mäta?	Mängd sedimenterat material kräver kartläggning antingen med sedimentfällor eller med ROV/video, dvs. dyr utrustning och tidsödande. Kräver stor expertkunskap. Måttlig efterbearbetning (GIS/kartor). Kan analyseras som en biprodukt av andra kartläggningar av korallbitoper. Mätningar av mängden suspenderat material kan göras med vattenprovtagning. Mindre fältarbete men relativt stort efterarbete.
Känslig för påverkan?	Ja, men flera faktorer kan orsaka förändringen (se ovan)
Svarar mot påverkan på ett förutsägbart sätt?	Ja, men graden av säkerhet beror på påverkansfaktorn.
Visar på kommande förändring?	Hög/ökad förekomst leder till ökad dödlighet av koraller på platsen.
Visar på ändringar som kan åtgärdas?	Ja, men beror på påverkansfaktorn.
Integrerar - visar något mer än sig själv?	Hög/ökad förekomst leder till ökad dödlighet av koraller, och får därmed konsekvenser för biologisk mångfald i biotopen.
Känd respons på naturliga förändringar?	Dåligt känd.
Liten naturlig variation?	Dåligt känt.
Enkel att kommunicera och förstå?	Svårt att kommunicera betydelsen.

Indikatorer

Natura 2000-systemets ”typiska arter” som indikatorer