Hoten mot djupa korallbiotoper är främst fiske, näringsämnen och förändrade ström- eller temperaturförhållanden.
Den viktigaste arten för fisket i Kosterfjorden är nordhavsräkan (Pandalus borealis). Foto: Tomas Lundälv.
Fiske
Olika typer av fiske innebär olika stor påverkan på djupa korallbiotoper. Trålfiske måste räknas som det mest destruktiva, medan fiske med krokredskap har en måttlig inverkan. Graden av fiskepåverkan kan bedömas indirekt från fiskeristatistik (beräkning av fiskeintensitet från loggboks- eller satellitdata), eller direkt via sonarundersökningar eller videofilmningar [2].
Här tittar en havskräfta (Nephrops norvegicus) upp ur sin håla. Havskräftan är en av de arter man trålar i Skagerrak. Foto: Tomas Lundälv.
Näringsämnen
I svenska vatten och angränsande norska vatten är näringshalten i vattnet hög pga. hög avrinning från land, t.ex. genom den stora älven Glomma i Oslofjorden, som vid maximala flöden för med sig stora mängder näringsämnen från land. Förhöjda halter av näringsämnen påverkar koraller indirekt genom att det kan leda till ökad sedimentation [2] . Graden av sedimentation kan mätas antingen direkt i vattnet som partikelhalt, eller genom att mäta ackumulerad sedimentation i sedimentfällor.
Förändrade ström- eller temperaturförhållanden
Landhöjningen i de svenska och norska korallområdena kan ha förändrat strömförhållandena. Den globala temperaturhöjningen kommer förmodligen också att återspeglas i djupvattnet i korallområdena. Även en liten höjning av genomsnittstemperaturen kan ha stora negativa effekter på tillväxttakten hos korallreven [2].
