Tångbiotoper i Egentliga Östersjön och Bottenhavet är utsatta för de tydligaste och största hoten, medan hoten mot tångbiotoper i Västerhavet är mer begränsade. De största hoten i respektive område listas nedan.
Hoten mot tånghabitatet
De listade hoten för olika havsområden är relativa. Självfallet kan det förekomma lokal påverkan som ger stora effekter av något av hoten även på västkusten som nedan enbart listas för t.ex. Egentliga Östersjön och vice versa. De hot som listas är där det idag finns tydliga effekter eller där det direkt med befintlig kunskap utgör ett stort hot. Till exempel kan en utsötning av Bottenhavet få en stor negativ effekt på den strukturerande och funktionellt viktiga arten smaltång och dess utbredning.
Tabell 1. De största hoten mot tångbiotoper i Bottenhavet, Egentliga Östersjön och Västerhavet.
| Bottenhavet | Egentliga Östersjön | Västerhavet |
|---|---|---|
|
|
|
Både typen av hot och graden av dem varierar mellan såväl de större havsområdena som mer lokalt, inom och mellan större kuststräckor eller mellan vikar. Generellt är hoten mot tångsamhället i Bottenhavet måttligt jämfört med i Egentliga Östersjön. Där påverkan av en ökad närsaltsbelastning från mitten av 1900-talet och framöver har gett tydliga effekter på tångens djuputbredning och samhällets funktion, samt proportion mellan olika arter.
Ökad närsaltbelastning på tångbältet har inte lett till någon motsvarande tydlig storskalig negativ effekt utan denna påverkan syns tydligare djupare ner, både på mjuka bottnar och i makroalgsamhället. Ökad närsaltbelastning på tångbältet har inte lett till någon motsvarande tydlig negativ effekt utan denna sker djupare ner både på mjuka bottnar och i makroalgsamhället.
