• ankare
  • Variation i tid & rum

    Blåmusslorna leker i maj-juni när vattentemperaturen når ca 8-10°C [3]. Efter ett frisimmande larvstadium på 3-4 veckor, då de kan spridas långt med vattenströmmarna från moderpopulationen, är de mogna att sätta sig (settla). De är då 0.3 mm stora. Larverna söker upp lediga ytor företrädesvis fintrådiga alger, eller alla hårda men inte för släta ytor. Settlingen sker från ungefär mitten av juni på Västkusten och från mitten av juli i Östersjön. Efter en månad har de nått en storlek av ett risgryn och kan helt täcka allt substrat, vilket då kan leda till att de börjar kväva t.ex. algerna som de sitter på. Under sensommaren/hösten är tillväxten mycket snabb men stannar sedan upp när det blir kallare i vattnet för att åter ta fart nästa år. Första hösten kan de i Östersjön ha hunnit bli 5 mm och på Västkusten ca 2 cm. De stora tätheterna regleras av predation på Västkusten och de flesta musslorna hinner här aldrig etablera sig innan de blir uppätna. På lämpliga platser utvecklas dock musselbottnar som efter ca 3 år når sin högsta artdiversitet och komplexitet. På Ostkusten är de riktigt små musslorna fortfarande utsatta för stor predation och många blir uppätna. Konkurrens inom arten (dvs. mellan musselindivider) om utrymme är här en viktig faktor i att reglera populationen. En yta i Östersjön som musslor har försvunnit från kan redan efter ca 3 år åter vara täckt av musslor som settlar som larver eller vandrar in som vuxna från kringliggande ytor, under förutsättning att störningen/faktorn som orsakade försvinnandet inte kvarstår. Både på Västkusten och i Östersjön är musslor mycket konkurrenskraftiga gentemot andra arter. Musslorna kan bli mycket gamla, åtminstone 20 år. Mycket få musslor på Västkusten når dock denna ålder pga. av att de blir uppätna långt tidigare. Vid en storlek på mer än 5-6 cm är det dock inte många rovdjur som rår på dem längre.

    Genetisk status

    Musslor/Kautsky

    Musslorna til vänster är födda och uppväxta i Östersjön (M. edulis/trossulus). Musslorna till höger är födda och uppväxta i Skagerack (M. edulis). Musslorna i mitten är födda i Östersjön men uppväxta i Skagerack. Foto: Nils Kautsky

    Blåmusslans genetiska status är komplicerad, inte minst utefter svenska kusten (se nedan). Det finns idag tre separata utvecklingsgrenar i Atlanten. Likt många andra marina arter har våra blåmusslor sitt ursprung i Stilla Havet. Situationen kompliceras av att blåmusslan har vandrat in i Atlanten (norr om Kanada) vid två olika tillfällen. En första invandring skedde för 3,5 miljoner år sedan och ifrån denna härstammar dels de musslor som idag finns runt Nordöstra Atlanten (Nordsjön, Norska Havet) och som vi kallar Mytilus edulis, dels de musslor som idag finns i Medelhavet (M. galloprovincialis). Dessa bägge typer var under en tid isolerade från varandra, och är idag tydligt genetiskt olika. Trots detta hybridiserar de kraftfullt i Frankrike och södra England, där de lever sida vid sida. En andra invandring skedde mer nyligen (7500 år sedan) och släktingar till dessa musslor finns idag utefter kanadensiska Atlantkusten samt i Östersjön. Dessa musslor kallas M. trossulus.

    Östersjöns musselbestånd är dock inte ett rent M. trossulus bestånd. Genom ett flertal genetiska analyser där olika genetiska markörer har använts så vet vi att M. trossulus och M. edulis hybridiserar mycket kraftigt i Öresund och att M. edulis gener finns i stor mängd inblandade i M. trossulus generna i hela Östersjön. Det är egentligen inte möjligt att hitta någon helt "ren" M. trossulus någonstans i Östersjön. (Detta är lite förbryllande eftersom de två typerna lever tillsammans, nästan helt utan hybridisering, vid kanadensiska Atlantkusten). Det mest korrekta artnamnet på blåmusslan i Östersjön bör därför vara Mytilus edulis/trossulus.

    Trots att vissa genetiska skillnader finns som bl.a. resulterar i olika skaltjocklek och storlek på slutmuskler så påverkar detta fysiologin och ekologin i mycket mindre grad än vad salthaltsskillnaden mellan Östersjön och Västkusten gör [5], [15], [16] och torde inte ha någon större betydelse för de råd vi ger här.
    Sök i MARBIPP