En biotops känslighet bestäms både av dess tolerans, dvs. dess förmåga att motstå en förändring i en omgivningsfaktor (som kan vara fysisk, kemisk eller biologisk), samt av dess återhämtningsförmåga, dvs. hur snabbt biotopen återhämtar sig efter att förändringen upphört. Förklaring och definitioner till olika bedömningar finns under ”Handledning/Känslighet”. (LÄNK)
I nedanstående tabeller bedöms känsligheten för olika typer av störningar för fyra typer av mjukbottnar: sandiga och leriga bottnar i Västerhavet och sandiga och leriga bottnar i Egentliga Östersjön.Toleransen hos grunda mjukbottenområden mot fysiska, kemiska och biologiska störningar bedöms variera från “Ingen” till “Hög” för sandiga och leriga sediment i både Västerhavet och Östersjön. Biotopernas förmåga att återhämta sig är däremot mer likartad oavsett typen av störning. Här varierar omdömena endast mellan ”Snabb” och ”Mycket snabb”. Detta innebär att man oavsett störning bedömer att partiell återhämtning kan ske inom ett år, medan fullständig återhämtning anses kunna ske inom fem år.
Bedömningar av tolerans och återhämtning för grunda sedimentbottnar i Västerhavet och Östersjön har i huvudsak baserats på sammanvägda bedömningar av ett flertal grunda mjukbottenbiotoper i MarLIN (6), ett undantag är effekten av introducerade arter i Östersjön (15). Detta innebär att motiven för känslighetsklassificeringen (inklusive referenser) och kvaliteten på denna information avspeglar de som anges i MarLIN (6).
Färgerna i tabellerna markerar vilken tillförlitlighet bedömningarna har. Grön betyder hög, orange måttlig och röd låg tillförlitlighet. För mer ingående förklaring av detta se under ”Handledning/Tillförlitlighet” (LÄNK). Kvaliteten på informationen från MarLIN har översatts enligt följande: Hög=High or Moderate, Måttlig=Low, Låg=Very Low.
Sand- och lerbottnar i Västerhavet
Tolerans och återhämtningsförmåga hos sandiga och leriga bottnar i Västerhavet för olika påverkansfaktorer.
|
Sand * |
Lera ** |
||
|---|---|---|---|---|
Fysiska faktorer (1) |
Tolerans |
Åter- |
Tolerans |
Åter- |
Substratförlust (1) |
Ingen |
Snabb |
Ingen |
Snabb |
Övertäckning (1) |
Måttlig |
Snabb |
Måttlig |
Mycket snabb |
Ändring av sedimentation (1) |
Hög |
Mycket Snabb |
Måttlig |
Mycket snabb |
Uttorkning (1) |
Måttlig |
Mycket Snabb |
Måttlig |
Mycket snabb |
Utsatt för luft (1) |
Låg |
Mycket Snabb |
Hög |
Mycket snabb |
Ändrade strömförhållanden (1) |
Ingen / |
Snabb |
Låg / Hög |
Snabb |
Ändring i temperatur |
Måttlig |
Mycket Snabb |
Måttlig |
Mycket snabb |
Ändring i turbiditet (1) |
Hög |
Mycket Snabb |
Hög |
Mycket snabb |
Förändring i vågexponering (1) |
Ingen / |
Snabb |
Ingen / |
Snabb |
Ljudstörning (1) |
Hög |
Ej relevant |
Hög |
Ej relevant |
Visuell störning (1) |
Hög |
Ej relevant |
Hög |
Ej relevant |
Fysisk störning (1) |
Låg |
Snabb |
Mycket låg |
Snabb |
Förflyttning (1) |
Låg |
Mycket Snabb |
Måttlig |
Mycket snabb |
|
Sand * |
Lera ** |
||
Kemiska faktorer (2) |
Tolerans |
Åter- |
Tolerans |
Åter- |
Syntetiska ämnen (2) |
Ingen |
Snabb |
Ingen |
Snabb |
Tungmetaller (2) |
Mycket Låg |
Snabb |
Mycket låg |
Snabb |
Organiska miljögifter (2) |
Ingen |
Snabb |
Mycket låg |
Snabb |
Radioaktivitet (2) |
? |
? |
? |
? |
Förändrade närsaltsvärden (2) |
Ingen |
Snabb |
Måttlig |
Snabb |
Förändring i salthalt (2) |
Måttlig |
Mycket Snabb |
Måttlig |
Snabb |
Förändring i syrehalt (2) |
Mycket l åg |
Snabb |
Måttlig |
Mycket snabb |
|
Sand * |
Lera ** |
||
Biologiska faktorer (3) |
Tolerans |
Åter- |
Tolerans |
Åter- |
Patogener, parasiter (3) |
? |
Ej relevant |
? |
Ej relevant |
Introducerade arter (3) |
? |
Ej relevant |
? |
Ej relevant |
Extraktion av nyckelarter (3) |
Låg |
Snabb |
Mycket låg |
Snabb |
Extraktion av andra arter (3) |
Låg |
Snabb |
Mycket låg |
Snabb |
* Bedömningarna baseras på en sammanvägd bedömning från MarLIN’s biotoper LGS.AEur, LGS.Lan, LMS.MS, IGS.Lcon, IMS.Cap och IMS.MacAbr
** Bedömningarna baseras på en sammanvägd bedömning från MarLIN’s MarLIN’s biotoper LMU.HedMac, IMU.AphTub, IMU.AreSyn, IMU.LimTtub och IMU.TubeAP [6]
Sand- och lerbottnar i Östersjön
Tolerans och återhämtningsförmåga hos sandiga och leriga bottnar i Östersjön för olika påverkansfaktorer.
|
Sand * |
Lera ** |
||
|---|---|---|---|---|
Fysiska faktorer (1) |
Tolerans |
Åter- |
Tolerans |
Åter- |
Substratförlust (1) |
Ingen |
Snabb |
Ingen |
Snabb |
Övertäckning (1) |
Måttlig |
Snabb |
Måttlig |
Mycket snabb |
Ändring av sedimentation (1) |
Hög |
Mycket snabb |
Hög |
Mycket snabb |
Uttorkning (1) |
Måttlig |
Mycket snabb |
Måttlig |
Mycket snabb |
Utsatt för luft (1) |
Låg |
Mycket snabb |
Hög |
Mycket snabb |
Ändrade strömförhållanden (1) |
Ingen |
Snabb |
Låg / |
Snabb |
Ändring i temperatur |
Måttlig |
Mycket snabb |
Måttlig |
Mycket snabb |
Ändring i turbiditet (1) |
Hög |
Mycket snabb |
Hög |
Mycket snabb |
Förändring i vågexponering (1) |
Ingen |
Snabb |
Ingen / |
Snabb |
Ljudstörning (1) |
Hög |
Ej relevant |
Hög |
Ej relevant |
Visuell störning (1) |
Hög |
Ej relevant |
Hög |
Ej relevant |
Fysisk störning (1) |
Låg |
Snabb |
Mycket låg |
Mycket snabb |
Förflyttning (1) |
Låg |
Mycket snabb |
Låg |
Mycket snabb |
|
Sand * |
Lera ** |
||
Kemiska faktorer (2) |
Tolerans |
Åter- |
Tolerans |
Åter- |
Syntetiska ämnen (2) |
Ingen |
Snabb |
Ingen |
Snabb |
Tungmetaller (2) |
Mycket Låg |
Snabb |
Ingen |
Snabb |
Organiska miljögifter (2) |
Ingen |
Snabb |
Ingen |
Snabb |
Radioaktivitet (2) |
? |
? |
? |
? |
Förändrade närsaltsvärden (2) |
Ingen |
Snabb |
Låg |
Snabb |
Förändring i salthalt (2) |
Måttlig |
Mycket snabb |
Hög |
Snabb |
Förändring i syrehalt (2) |
Mycket Låg |
Snabb |
Måttlig |
Mycket snabb |
|
Sand * |
Lera ** |
||
Biologiska faktorer (3) |
Tolerans |
Åter- |
Tolerans |
Åter- |
Patogener, parasiter (3) |
? |
? |
? |
? |
Introducerade arter (3) |
Mycket |
Snabb |
Mycket |
Snabb |
Extraktion av nyckelarter (3) |
Låg |
Snabb |
? |
? |
Extraktion av andra arter (3) |
Låg |
Snabb |
? |
? |
* Bedömningarna baseras på en sammanvägd bedömning från MarLIN’s biotoper LGS.AEur, LGS.Lan, LMS.MS, IGS.Lcon och IMS.Cap.
** Bedömningarna baseras på en sammanvägd bedömning från MarLIN’s MarLIN’s biotoper LMU.HedMac och IMU.LimTtub [6]
# Bedömning baserad på frekventa invasioner av nya arter i Östersjön.
Förklaring till känslighetsanalysen
Fysiska faktorer
Substratförlust
Infaunan, som lever i de övre skikten, är beroende av sedimentet för sin överlevnad. Stora delar av faunan har därför ingen tolerans mot substratförlust. Om sediment med egenskaper (t.ex. kornstorlekssammansättning och organiskt innehåll) samma som det ursprungliga sedimentet finns kvar eller restaureras bedöms förutsättningarna för återkolonisation som goda.
Övertäckning
Effekterna av övertäckning påminner om effekterna av substratförlust på så sätt att det kan förändra sedimentets egenskaper. Om övertäckningen sker i begränsad omfattning (< 5 cm) kan viktiga arter överleva genom att gräva sig uppåt. Detta leder till att toleransen bedöms som måttlig och att förmågan till återhämtning är god.
Ändring av sedimentation
Toleransen mot tillfälligt förändrade sedimentationsförhållanden bedöms vara hög i sandiga områden eftersom många djur kan tillgodogöra sig en eventuell ökning av suspenderat organiskt material via filtrering eller depositionsätning. Leriga områden, där vattnet ofta är mer stillastående, bedöms som något mindre toleranta främst på grund av att minskad deposition kan orsaka minskad födotillgång till depositionsätande organismer.
Uttorkning
I Sverige kan högtryck leda till extremt och långvarigt lågvatten. Detta kan i kombination med höga temperaturer på sommaren, eller låga temperaturer på vintern, orsaka uttorkning och därmed dödlighet bland djur som lever i grunda sedimentområden.
Utsatt för luft
I Sverige kan högtryck leda till extremt och långvarigt lågvatten. Detta kan i kombination med höga temperaturer på sommaren, eller låga temperaturer på vintern, orsaka uttorkning och därmed dödlighet eller förändrat födointag bland djur som lever i grunda sedimentområden.
Ändrade strömförhållanden
Att ge ett omdöme om toleransen mot ändrade strömförhållanden är komplicerat. Detta beror på att känsligheten mot ökad ström ofta är annorlunda mot minskad i vissa habitat. Toleransen mot ändrade strömförhållanden är generellt dålig. Ett undantag är dock känsligheten mot minskad ström i leriga områden där toleransen bedöms som ”Hög”. Se även förändring i vågexponering. Ändring i temperatur: Extremt höga eller låga temperaturer i sedimentet kan uppträda under situationer med lågvatten. Detta kan leda till ökad dödlighet och förändringar i funktion hos många djur och toleransen bedöms som ”Måttlig”.
Ändring i turbiditet
Övergående ökningar eller minskningar i turbiditet bedöms ha liten effekt på sedimentlevande djur. Toleransen bedöms som ”Hög”.
Förändring i vågexponering
Att ge ett omdöme om toleransen mot ändrad vågexponering är komplicerat. Detta beror på att känsligheten mot ökad exponering ofta är annorlunda mot minskad i vissa habitat. Toleransen mot ändrade exponeringsförhållanden är generellt dålig. Ett undantag är dock känsligheten mot minskad exponering i leriga områden där toleransen bedöms som ”Hög”. Se även förändring i strömförhållanden.
Ljudstörning
Musslor och annan fauna är ofta känsliga för ljud och vibrationer. Denna störning bedöms dock inte ha någon märkbar effekt på biotopens hälsotillstånd. Det kan dock vara värt att poängtera att om en plats är potentiellt viktig som fågellokal kan ljud från människor eller mänskliga aktiviteter inverka skadligt.
Visuell störning
Även om vissa bottenlevande djur kan bli skrämda av skuggor och plötsliga förändringar i ljusinstrålning bedöms biotopen generellt ej påverkad av visuella störningar. Det kan dock vara värt att poängtera att om en plats är potentiellt viktig som fågellokal kan närvaron av människor eller mänskliga aktiviteter inverka negativt.
Fysisk störning
Toleransen mot fysisk störning (exempelvis via skörd av bottenlevande musslor eller från ankarlinor) bedöms som ”Låg” eller ”Mycket låg”. Störningen bryter sönder rör och gångar för grävande djur, orsakar direkta skador på djuren och exponerar dem för predatorer. I vissa fall kan djuren dock återetablera sig, nya individer koloniserar snabbt och återhämtningen är därför ”Snabb” till ”Mycket snabb”.
Förflyttning
Det finns en chans att djur överlever om sedimentet förflyttas men denna är begränsad. Toleransen mot förflyttning bedöms därför i allmänhet som ”Låg”.
Kemiska faktorer
Syntetiska ämnen
Grunda sedimentområden fungerar ofta som fällor för organiskt material och detritus. Eftersom syntetiska föreningar såsom bekämpningsmedel, klorerade kolväten och fenoler ofta binds till organiskt material, ansamlas dessa i hög grad i sedimentområden (framför allt i förhållandevis skyddade områden). Många föreningar anrikas i näringskedjan och finns ofta kvar i systemet under långa perioder. Toxiciteten av olika föreningar varierar ofta mellan olika arter av havsborstmaskar, musslor och kräftdjur, men letala och sub-letala effekter är vanliga. Därför bedöms toleransen mot syntetiska ämnen vara ”Ingen” i alla biotoperna.
Tungmetaller
Grunda sedimentområden fungerar ofta som fällor för organiskt material och detritus. Eftersom metallföreningar ofta binds till finkornigt material, ansamlas dessa i hög grad i förhållandevis skyddade områden. Metallernas toxicitet påverkas av salthalt och temperatur och i marina miljöer blir omdömet att biotoperna är något mer tolerant mot metallföroreningar än mot syntetiska ämnen. Toxiciteten ökar dock med minskande salthalt och därför minskar toleransen i Östersjön. Eftersom förhöjda halter av tungmetaller ofta uppträder i samband med andra föroreningar, såsom syntetiska ämnen och polyaromatiska kolväten är det ofta svårt att utröna den enskilda effekten av tungmetaller.
Polyaromatiska kolväten
Utsläpp av oljor från raffinaderier, båtmotorer och tankfartyg påverkar sedimentbiotoper genom att skapa syrefria bottnar och toxiska effekter på djur och växter.
Radioaktivitet
Ej tillräckligt med information för att utvärdera.
Förändrade närsaltsvärden
Måttliga ökningar av närsalter kan öka produktionen av mikro- och makroskopiska alger som i viss mån kan användas som föda för djur i och på sedimenten. Om denna produktion ej hinner konsumeras leder förhöjda närsalter till ökad igenväxning, nedbrytning och försämrade syreförhållanden. Toleransen mot ändrade (förhöjda) närsaltsförhållanden bedöms i allmänhet som något större (”Låg” eller ”Måttlig”) i leriga områden eftersom dessa innehåller arter som är anpassade till närsaltsberikning.
Förändring i salthalt
Påverkan på faunan i Västerhavet kan främst förväntas om salthalten minskar till följd av ökat utflöde av färskvatten från älvar, bäckar och avlopp. Eftersom sådana störningar uppträder naturligt och sedimentlevande djur är anpassade till sådana fluktuationer, bedöms toleransen mot sådana störningar som ”Måttlig”. Östersjönutgör en unik miljö med avseende på den permanenta salthaltsgradienten som man finner där. De marina organismer som lever i Östersjön utgör ett urval av arter som är mer tåliga mot låga salthalter. Toleransen mot ändrade salthalter bedöms därförsom ”Hög” till ”Måttlig”.
Förändring i syrehalt
Syrehalterna i sedimenten har stor inverkan på faunans sammansättning. Områden med naturligt låga syrehalter (anoxiskt sediment nära sedimentytan) bebos därför av arter som tål låga syrehalter. Toleransen mot ytterligare sänkning av syrehalterna bedöms därför som högre i leriga områden jämfört med sandiga. Trots detta bedöms toleransen vara ”Mycket låg” till ”Måttlig”.
