• ankare
  • Biologisk mångfald i havet

    Vad är målet för skydd av
    biologisk mångfald?

    Så här står det i inledningen till det 16:e miljömålet ”Ett rikt växt- och djurliv”:

    ”Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.”

    ”Synen på biologisk mångfald och dess betydelse har ändrats sedan begreppet myntades på 1980-talet. Biologisk mångfald är gener, arter och deras samverkan samt vad de gör till nytta för ekosystemen som att rena vatten och luft, binda jorden och pollinera våra grödor. Biologisk mångfald bidrar till folkhälsan genom att många natur- och kulturmiljöer är en viktig källa till rekreation och friluftsliv.

    Sverige har åtagit sig att både bevara och nyttja den biologiska mångfalden på ett hållbart sätt, i enlighet med FN:s konvention för biologisk mångfald. Världens regeringschefer antog vid toppmötet i Johannesburg 2002 målet att till år 2010 stoppa den dramatiska förlusten av biologisk mångfald som nu pågår. Miljökvalitetsmålet ”Ett rikt växt- och djurliv” är en insats på nationell nivå för att bidra till detta mål.”

    Från Naturvårdsverkets hemsida om det 16:e miljömålet

    Vad är biologisk mångfald?

    Vad betyder biologisk mångfald? Det är ett svårgripbart begrepp: faktum är att även inom forskarvärlden håller man på att diskutera vad man egentligen menar med begreppet. De flesta kan dock enas att man menar den totala variationen av livsformer. Man talar ofta om mångfaldens tre nivåer:

    Till begreppet biologisk mångfald brukar man också räkna de biologiska processer och funktioner som upprätthålls i naturen. Den biodiversitet vi har idag är resultatet av drygt 4 miljarder år av evolution.

    Varför skydda biologisk mångfald?

    Biologisk mångfald handlar dock inte bara om naturen i avsaknad av människan: människans hanterande av, och kanske även nyttjande av biologisk mångfald är också viktig för vår syn på och värdering av den biologiska mångfalden.

    Varför skall vi bry oss om biologisk mångfald? Vad spelar det för roll om ”några maskar” försvinner, det är väl ända de arter som vi har nytta av som spelar en roll? Det finns flera skäl till varför man bör skydda biologisk mångfald. Här är några som föreslagits:

    Människan har genom påverkan förändrat och i en del fall förstört livsmiljön för många arter, under senare år i en allt snabbare takt. Förlust av biologisk mångfald är idag ett av de stora globala miljöproblemen.
    Att slå vakt om den biologiska mångfalden handlar om att bevara en jättelik resurs för framtida generationers utveckling, användning och välbefinnande. Bevarande av biologisk mångfald kan ses som ett grundläggande kriterium på hållbar utveckling. Med växter, djur och fungerande ekosystem i behåll bevarar vi även en god livsmiljö för människan.

    Biologisk mångfald i havet

    Hittills ha man funnit flest arter på land – de absolut flesta arterna är insekter, och insekter finns knappast alls i havet. Däremot finns i havet den största mångfalden av olika grundläggande former av djur- och växtgrupper, det som kallas stammar (eller fyla på fackspråk).

    När man ser på djur och växter i havet, slås man av hur annorlunda de är jämfört med djur och växter på land. Många djur i havet är fastsittande – på så sätt liknar de ytligt växterna på land. Djuren kommer dit genom att de har larver som simmar omkring fritt i vattnet – först när de slagit sig ner på en lämplig yta ändrar de form och levnadssätt och blir de där underligt formade djuren vi kan se t.ex. på en klippa i strandkanten. 

    Forskningen om ekologiska samband och biologisk mångfald har i många fall kommit längre när det gäller landmiljöer än när det gäller marina miljöer. Det kan finnas en frestelse att rakt av ta begrepp och lärdomar från landmiljöer och använda dem för marina miljöer. Här kan finnas en fara – det finns många egenskaper hos marina miljöer (annorlunda spridning, vattnets fysik, andra djur- och växtgrupper, metodologiska problem) som gör att en sådan överföring inte är självklar. En utmaning är alltså att analysera vilka lärdomar från landmiljöer som kan användas i marina miljöer, och vilka typer av kunskap (vilken typ av forskning) vi måste ha specifikt för havet.

    På land finns miljöer vars biologiska mångfald numera är direkt beroende av att människan brukar den, nämligen odlad mark. I havet finns knappast sådana miljöer. Däremot är det ett misstag att tro att havet är opåverkat av mänskliga aktiviteter – snaras har vi kanske tidigare undervärderat i hur hög grad människan har påverkat havet t.ex. genom utsläpp, sjöfart, muddringar och fiske.

    I Sverige har vi en lång och varierande kust, från brackvattensmiljöerna i Bottenviken till de oceaniska förhållandena i Skagerraks djupvatten. Östersjön är världens största brackvattenshav med många unika miljöer. På västkusten finns de flesta av Sveriges marina djur- och algarter. Detta innebär en rikedom för oss, men också en utmaning – mönster och processer hos marin biologisk mångfald är i vissa avseenden lika längs hela vår kust, i andra avseenden måste råd bli olika beroende på vilken kuststräcka man talar om. Detta visar sig också i den information vi ger om de olika biotoperna på MARBIPP hemsidan.
    Sök i MARBIPP